Målsättningarna i Program för det samiska kulturlandskapet 2021–2025 korresponderar med de hot och kunskapsluckor som programmet har identifierat. Varje mål börjar med en kort problemsammanfattning. Därefter följer kvalitetsmål (vilken typ av förändring som önskas) och åtgärdsmål (vilka insatser som föreslås för att uppnå förändringen). Till varje åtgärdsmål kopplas en eller flera indikatorer som gör det möjligt att i någon mån kvantifiera måluppfyllelsen.
Mål 1: Bygga kunskap om det samiska kulturlandskapet
Kunskapen om det samiska kulturlandskapet behöver vidgas och fördjupas. Spännande forskning pågår som utmanar äldre föreställningar om var samer bott och hur de försörjt sig. Nationsgränserna blir mentala trösklar som hindrar förståelsen för hur samer rört sig i landskapet. Ett problem som påtalas från många håll är att många län med samiska kulturlandskap fortfarande är otillräckligt inventerade. Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar är oregistrerade, vilket gör dem sårbara. Immateriellt och biologiskt kulturarv kopplade till plats (ortnamn som ger ledtrådar till hur platsen använts, biologiska spår av människor och djur et c) hotas när klimatet förändras och traditionsbärare går ur tiden.
Kvalitetsmål: Kunskapen om det samiska kulturlandskapet ökar genom forskning, inventering och dokumentation.
Åtgärdsmål 1: Genom kulturmiljövårdsbidrag, forskningsmedel och andra bidrag finansieras inventeringar av det samiska kulturlandskapet. Förstagångsinventeringar är särskilt angelägna.
Indikator 1a: Antal inventeringsdagar/-veckor i det samiska kulturlandskapet per län och år.
Indikator 1b: Antal nyregistrerade lämningar i Kulturmiljöregistret fördelade på lämningstyp.
Indikator 1c: Antal privatpersoner, organisationer och föreningar som deltagit.
Indikator 1d: Antal projekt som sträcker sig över nationsgränser.
Mål 2: Sprida och förankra kunskap om det samiska kulturlandskapet
Kunskapen om det samiska kulturlandskapet är låg. Viktiga grupper som skogsägare, kommunanställda som arbetar med plan- och bygglagen, anställda på myndigheter inklusive länsstyrelserna samt beslutsfattare på alla nivåer behöver mer och djupare insikt i samiska frågor. Medvetenheten kring samiska kulturmiljöer kan också öka inom det samiska samhället, liksom bland dem som arbetar med kulturmiljöer på exempelvis museer och i uppdragsarkeologiska företag. Utbildningssystemet, från grundskola till universitet, brister i sin kunskapsförmedling om samer i historien och förhistorien.
Kvalitetsmål: Personer som i sitt arbete behandlar frågor kring det samiska kulturlandskapet har fått fördjupad förståelse för hur det bör bevaras, brukas och utvecklas.
Åtgärdsmål 1: Ett gemensamt utbildningsmaterial produceras som presenterar Program för det samiska kulturlandskapet 2021–2025. Särskilda medel söks till framtagande av materialet.
Indikator 1a: Antal gånger som utbildningsmaterialet föredragits inför en grupp åhörare.
Åtgärdsmål 2: Kommunerna har en ökad medvetenhet kring samiska kulturmiljöer i sin handläggning av ärenden enligt plan- och bygglagen.
Indikator 2a: Antal samiska förvaltningskommuner som nämner samiska kulturmiljöer i sina kulturmiljöprogram.
Mål 3: Öka det samiska deltagandet i frågor som rör det samiska kulturlandskapet
Den samiska traditionella kunskapen är värdefull att föra vidare till nästa generation. Här finns immateriellt kulturarv i form av kunskap om landskapet, naturresurser, biologiska system, ortnamn, platser med tradition samt forn- och kulturlämningar. Samtidigt riskerar annat immateriellt kulturarv, som kunskap om hur man bygger en kåta, att försvinna om den inte hela tiden förs vidare – exempelvis genom renoveringsprojekt. Den traditionella kunskapen är skyddad genom internationella konventioner och är viktig för en holistisk förståelse av det samiska kulturlandskapet. Samtidigt finns en oro i det samiska samhället att kunskapen ska spridas på ett sätt som i längden skadar det samiska samhället. Exponeringen av känsliga kulturmiljöer i den offentliga publika söktjänsten Fornsök är ett exempel på en händelse som skapat misstro. Forskning visar att samer inte alltid involveras i projekt som handlar om det samiska kulturlandskapet, exempelvis inom uppdragsarkeologin. Ibland erbjuds deltagande utan ekonomisk kompensation, vilket gör uppdraget svårt att prioritera för exempelvis en medlem i en sameby. Exkluderandet från arbetet med den egna kulturmiljön går emot intentionen i urfolksdeklarationen och gör också att projekten går miste om samisk kunskap som hade kunnat bidra till projektets resultat.
Kvalitetsmål: Samebyar och sameföreningar deltar i högre grad i frågor som rör det samiska kulturlandskapet.
Åtgärdsmål 1: Immateriellt kulturarv uppmärksammas, dokumenteras och visas hänsyn.
Indikator 1a: Antalet projekt vars innehåll knyter an till traditionell kunskap och immateriellt kulturarv.
Åtgärdsmål 2: Känsliga samiska kulturmiljöer som gravar och offerplatser skyddas mot synlighet och oönskat bruk.
Indikator 2a: Frågan om samtliga forn- och kulturlämningars synlighet i Fornsök diskuteras med Riksantikvarieämbetet.
Åtgärdsmål 3: Det samiska samhället deltar i projekt och uppdrag som rör samiska forn- och kulturlämningar och samiskt immateriellt och biologiskt kulturarv.
Indikator 3a: Antal projekt som initierats av samebyar och sameföreningar.
Indikator 3b: Antal projekt som initierats av företag, myndigheter eller universitet där samiskt deltagande möjliggjorts, värdesatts och ersatts ekonomiskt.
Mål 4: Skydda och dokumentera lämningar i skogen
Samiska lämningar (och andra lämningar) riskerar att skadas eller förbli osynliga på många platser, men särskilt utsatta är de lämningar som finns i skogsmark. Utvärderingar visar att lämningar som inte registrerats i Kulturmiljöregistret och är synliga på fastighetskartan löper mycket hög risk att skadas av avverkning och markberedning, men också de lämningar som är registrerade skadas oftare än vad som är acceptabelt. Lämningarna i skogen är viktiga för att kunna teckna en så heltäckande bild av samernas historia som möjligt.
Kvalitetsmål: Färre samiska lämningar – materiella och biologiska – skadas i skogsbruket.
Åtgärdsmål 1: Skogsägare och maskinförare vidareutbildas beträffande forn- och kulturlämningar samt biologiskt kulturarv i skogen.
Indikator 1a: Antal gånger som utbildningsmaterialet som beskrivs i Mål 2 förevisats personer inom skogsnäringen.
Indikator 1b: Minskad andel skadade forn- och kulturlämningar i Skogsstyrelsens hänsynsuppföljningar.
Mål 5: Bemöta utmaningar orsakade av klimatförändringar
Det samiska kulturlandskapet står inför flera utmaningar med kopplingar till klimatförändringar. Årstiderna följer inte samma regelbundna mönster som tidigare; renens vanliga vinterbeten kanske täcks av is, betesmarker och flyttvägar förändras, vattendrag svämmar över och kan skada fornlämningar längs stränderna. För forn- och kulturlämningar betyder klimatförändringarna att vissa blir svårare att upptäcka på grund av ökad växtlighet i fjällnära zoner, och att byggnader i trä, torv och näver får förkortade livslängder. Lösfynd som legat dolda i glaciärernas snö och is tinar fram och förstörs om de inte hittas i tid. Sverige kan lära av Norge, som länge arbetat med glaciärinventeringar.
Kvalitetsmål: Det samiska kulturlandskapet – fjäll, skog och kust – rustas mot de utmaningar som följer av klimatförändringarna.
Åtgärdsmål 1: Kunskapen ökar beträffande hur de klimatrelaterade utmaningarna kan påverka det samiska kulturlandskapet, liksom beredskapen för att möta utmaningarna.
Indikator 1a: Länsstyrelserna i norrlandslänen upprättar en lista över faror och tänkbara åtgärder.
Indikator 1b: Kunskapen ökar kring klimatförändringar, regleringar och de vattenanknutna kulturmiljöerna.
Indikator 1c: Antalet projekt som har bidragit till att upprätthålla kunskapen om uppförande och renovering av samiska byggnader.
Åtgärdsmål 2: Kunskapen ökar kring glaciärarkeologi, och mer resurser till glaciärarkeologi anslås.
Indikator 2a: antalet genomförda glaciärinventeringar.
Indikator 2b: summa kronor som satsas på glaciärarkeologi.